Pojken på bergets topp

av John Boyne

Författaren måste ha fått idén till den här boken från ett ögonblick i en film av Leni Riefenstahl, regissören som anlitades av Hitler för att göra propagandafilmer om det nazistiska Tyskland.

Hans blick måste ha fastnat på en pojke och han måste ha undrat över hur det var att vara den där pojken, som stod där så stolt och så övertygad i sin uniform.

I boken är pojken Pierrot huvudpersonen. Han bor i Paris med sin franska mor och sin tyske far. Hans bästa vän Anshel bor i samma trappuppgång och pojkarna kommunicerar med teckenspråk, som de själva utvecklat eftersom Anshel är döv. Pierrot berättar saker för sin vän och Anshel skriver de mest fantastiska berättelser, som bara Pierrot får läsa.

Pierrots far lider svårt av posttraumatiskt stessyndrom efter att ha varit med i första världskriget. När Pierrot är bara fem år omkommer pappan i en olycka. Så småningom dör även mamman i lungsot och Pierrot är ensam kvar i världen. Till att börja med får hans bo hos grannen, men Anshels mor kan inte försörja två barn och Pierrot skickas till ett barnhem och så småningom får hans faster som bor i Tyskland reda på vad som hänt och han får komma och bo hon henne.

Fastern är hushållerska i ett hus på bergets topp som kallas Berghof. Husets ägare är Adolf Hitler och Pierrot tycker mycket om att prata med honom och gör allt för att bli accepterad och passa in. Nu är han inte längre Pierrot, utan Pieter, pojken med tysk härkomst som vill vara med och återupprätta det Tyskland, som hans far berättat om, efter nederlaget i första världskriget.

Han blir en alltmer övertygad nazist och är beredd att offra vad som helst för det som Hitler står för.

Den här boken skulle fungera utmärkt att läsa på högstadiet, både som enskild läsning och i grupp. Den är inte samma starka läsupplevelse som Pojken i randig pyjamas, men den erbjuder tillfälle att reflektera dels över skeendena under Andra världskriget och dels kring detta att dras med i en rörelse, om grupptryck och om möjligheten att tänka kritiskt som individ.