Idébibliotek 2.0

Bakgrund

Bibliotekets uppdrag handlar traditionellt om litteratur, information och lärande. Skolbiblioteket ska exempelvis arbeta för att stärka elevernas läsförmåga och läslust. Skolbiblioteken ska också tillhandahålla information, exempelvis för att lösa uppgifter och klara skolarbetet.

För att kunna ta del av information måste man bland annat kunna avkoda texten och förstå det lästa. Information är numera också fast förenat med informations- och kommunikationsteknik, IKT. Elevernas lärande begränsas inte av rummets väggar utan fortsätter ut på webben. Detta har förändrat informationssökningssituationen i skolan. Den tillgängliga informationsmängden är i stort sett oändlig och i många fall är informationens innehåll okontrollerat. På eleverna ställs då stora krav på att kunna söka och framför allt på att kunna värdera information. Elevernas kritiska tänkande behöver utvecklas. Detta syns också i läroplanen.

En vidgad syn på skolbiblioteket omfattar allt från skönlitteratur och facklitteratur till moderna digitala hjälpmedel. Med detta kommer också, bland mycket annat, arbete med förmågor som läsförståelse och kritiskt tänkande, samt pedagogik kring ny teknik.

Elevernas läsförståelse utvecklas exempelvis genom att eleverna får tillgång till olika läsförståelsestrategier och med hjälp av samtal kring lästa texter. Elevernas tänkande kring det lästa kan utvecklas med hjälp av frågor på olika nivåer, ""higher order questions". När det gäller kritiskt tänkande talar man ofta om ”higher order thinking” och frågor ”higher order” - typ anses vara en metod för att utveckla tänkandet. Informationskompetens innebär bland annat att kunna söka, förstå, värdera, analysera och tänka kritiskt kring information. Informationskompetens, läsförmåga, läsförståelse och IKT hör alltså tydligt samman.

Skolbibliotekets arbetsområden är områden som är viktiga för måluppfyllelsen och som är gemensamma för hela skolan och kopplingarna mellan områdena är starka. Dessa faktorer gör att skolbiblioteket med fördel kan vara utgångspunkt för skolutveckling. 

Ser man på skolbiblioteket på detta sätt är det självklart att lärarbibliotekarie, IT-pedagog, speciallärare/specialpedagog och rektor samarbetar. Skolbibliotekets verksamhet kan då stärka förmågor som är gemensamma för i stort sett alla ämnen samt bidra till utveckling inom områden som är gemensamma för hela skolan.

Verksamheten på skolbiblioteken i kommunen ser väldigt olika ut. Projektet Idébibliotek 2.0 ska medverka till utveckling av skolbiblioteken och pedagogiken ska vara i fokus. Skolbibliotekscentralens satsning på Idébibliotek 2.0 beslutades av Barn- och utbildningsnämnden och Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden i januari 2012.

Syfte och mål
Idébiblioteksprojektets syfte är att skapa förnyelse i skolbiblioteksverksamheten och därmed öka måluppfyllelsen. Skolbiblioteket ska bli en naturlig del i skolans verksamhet, ingå i kvalitetsarbetet och en skolbiblioteksplan ska finnas. Skolbiblioteket ska vara en pedagogisk resurs på skolan.

Upplägg
Varje enskilt projekt pågår i sex terminer. Den första tiden handlar mycket om studiebesök, bokcirklar och föreläsningar m.m. Detta för att få möjlighet att tänka nya pedagogiska tankar och arbeta fram en projektplan. I nästa steg börjar man förändringsarbetet som kommer eleverna till del.

SBC deltar regelbundet i projektmöten och står till enheternas förfogande i möjligaste mån. SBC erbjuder bland annat:

• Handledning

• Organisation och samordning av fortbildning och studiebesök

• Omvärldsbevakning

• Framtagande av material

• Bollplank för idéer

• Visst ekonomiskt stöd

Nuläge - Idébibliotek 2.0
För närvarande (VT 2014) deltar 11 enheter och SBC räknar med att, om resurserna tillåter, kunna starta upp fler projekt inom kort. 

Utifrån projektets övergripande tankar har varje enhet skapat sitt projekt. Projekten kan se ganska olika ut, men ryms alla inom ramarna för Idébibliotek 2.0. 

/Joanna