Kritiskt tänkande

Att vara källkritisk innebär att värdera olika slags källor och ha koll på varifrån man har fått sin fakta och vad som ligget till grund för vad man tror sig kunna. Ofta kan man ha nytta av lathundar, som Kolla källans "Lathund i källkritik på internet".

I skolan kan det dock vara en fördel att vidga begreppet källkritik något och också tala om kritiskt tänkande. Flera forskare gör denna koppling, bland annat Louise Limberg, som skriver i sin avhandling att många av de förmågor som brukar nämnas i samband med informationssökning egentligen handlar om kritiskt tänkande. Förmågan att tänka på ett kritiskt och analyserande sätt lyfts fram både i övergripande mål och riktlinjer samt i olika kursplaner. Ofta är det formulerat som att eleven ska "kritiskt granska" eller "analysera"

I kursplanen i svenska finns informationssökning och källkritik som ett centralt innehåll. Inte sällan alls uttrycker pedagoger, särskilt de som undervisar yngre barn, att de känner sig osäkra på dessa bitar. Anne-Marie Körling menar, i artikeln "Svenskläraren har redan redskapen", att mycket av det traditionella innehållet i svenskämnet handlar om källkritik.

Kanske kan det vara en ingång till området att tänka sig att källkritik inte är så främmande från det dagliga skolarbetet. En pedagog berättade att hon anser att barnens bråk på en rast kan vara en utgångspunkt för det kritiska tänkandet. Om barnen får berätta ur sina olika synvinklar om vad som har hänt kan det leda till diskussion där en viktig fråga kan vara om det alltid finns något rätt eller fel eller om det ibland handlar om olika sätt att se och uppfatta saker?

Läsförståelse och lässtrategier handlar i mycket om att utveckla tänkandet, exempelvis genom samtal kring lästa texter. Barbro Westlund talade i en föreläsning om läsförståelse om "higher order thinking", ett uttryck som också används när man talar om kritiskt tänkande.

Elevernas skrivande utifrån exempelvis genrepedagogik har stora beröringspunkter med det kritisk tänkandet. Om eleverna blir medvetna om mottagare, sammanhang och syfte gällande de texter de själva skriver ligger det exempelvis inte långt borta att tala vidare om andra texters avsändare och syfte.

Arbetet med att ta in källkritik och kritiskt tänkande i undervisningen kan kanske starta med att försöka hitta ett förhållningssätt där man tar vara på de tillfällen som ges till att sätta igång en tanke genom att exempelvis ställa frågor som "Kan det vara på något annat sätt?" eller "Hur kan man veta det?".

Att på olika sätt och utifrån olika ämnesspecifika förutsättningar tänka tillsammans med elever ger förhoppningsvis flera positiva effekter. Anne-Marie Körling skriver i sin bok "Nu ler Vygotskij" att det sker mycket görande i skolan, men att utveckling inte sker utan tänkande, reflektion och analys. Peter Gärdenfors skriver i boken "Lusten att förstå" att metatänkandet har betydelse för lärandet och att detta tänkande kan övas genom att arbeta med det källkritiska tänkandet.
/Joanna Snälls